2006 Torrevento Vigna Pedale Riserva

Italiens södra del, i detta fall "klacken", har genom åren passerat obemärkt förbi min radar. Det var inte förrän en kollega till mig berättade att han spenderade mycket tid där (hans far kommer från Apulien) som jag började undersöka vad som fanns i dryckesväg. 

Castel del Monte är ett DOC i provinsen Bari som ligger mitt i Apulien (Puglia). Här produceras rött, vitt och rosé varav de flesta är en blandning av olika druvor. För att klassas som "endruvevin" måste vinet innehålla minst 90% av samma druva. De röda vinerna innehåller i huvudsak druvan Nero di Troia (Uva di Troia) som blandas med Sangiovese, Pinot Noir, Montpulciano eller Aglianico. Det finns även begränsningar för hur många hektoliter per hektar som får produceras och alkoholhalten måste överstiga 12%. I fallet Riserva måste vinet lagras minst 2 år varav ett av dessa ska ha varit på fat och alkoholhalten ska överstiga 12,5%.

Vinproduktionen startade 1948 när bröderna Francesco och Domenico Liantonio köpte Torrevento, ett gammal kloster, inte långt från den gamla borgen Castel del Monte. Gården och dess närliggande odlingar ligger 400-500 m.ö.h. och utsätts både för mycket värme, sol och heta vindar. Uttaget för detta vin ligger på 9000 liter per hektar. Fermenteringen sker med lång skalkontakt utan att det blir för bittert/tanninrikt. Om detta beror på sortens druva som används vet jag inte. Här är det 100% Nero di Troia som gäller, en druva jag aldrig tidigare druckit (tror jag, man vet aldrig vad som slank ner under de tidiga 20+ åren).

2006 Vigna Pedale, vikt tompavan: 740g

 Första intrycket är lätt tobaksdoft mot en spritig bakgrund som efter ett tag övergår till mer bärighet, kryddor, russin och fat. När väl dofterna ger sig till känna är det ingen hejd på det. Med en stor och murrig doft blir det tvära kast när smaken är mycket lättare. Det är ett härligt skönt avrundat bett av tanniner i samklang med mörka bär och mer tobak. Kanske aningens choklad på slutet. Som sagt lättare i smaken än vad doften först påstår, av faten märks det mycket lite. Något kort i eftersmaken.

Dag 2 så är det som att lukta på moder natur med inslag av ko. En minst sagt förvånansvärd förändring över bara 19 timmar. Det fanns c:a 2/3 kvar i flaskan som korkats och stått i kylskåp. Smaken är det däremot ingen större förändring på.

Sammantaget så är det ett riktigt bra vin som jag kommer dricka mer av, gärna till en oxfilépasta.