Lunchproving med Philipp Kuhn

Om man läser tidigare blogginlägg så kan man lätt tro att jag enbart provar viner från Philipp Kuhn eller att jag har någon slags samarbete med importören BraVin. Bara för att klargöra en sak, jag är fortfarande helt oberoende vad det gäller producenter, importörer etc. Jag går gärna på provningar så det handlar mer om att en eller flera importörer har ett flertal olika provningar och att det emellanåt så kan vikta över till en eller annan. Än en gång vill jag poängtera att jag inte på något vis är knuten till någon aktör på vinmarknaden. Jag tar heller inte emot provflaskor då jag anser att det i det läget är ytterst svårt att vara objektiv och ”våga” skriva exakt vad jag tycker och tänker.

Okej, tror nog att alla fattat så nu raskt över till det intressanta. I förra veckan var vinmakaren Philipp Kuhn (JR) på besök i Sverige vilket möjliggjorde en lunchprovning i regi av BraVin. Philipps första årgång var 1992 då han tog över familjegården i byn Laumersheim, Pfalz, endast 20 år gammal. Från blyga 7 hektar 1992 har domänen vuxit till 30 hektar och det produceras endast torra viner, hälften vitt, hälften rött. Fast det är en inte 100 procent sanning, emellanåt producerar de även en mindre mängd sötare vin. ”For my mother who likes sweet wines” som Philipp förklarade det.

Philipp Kuhn jr

Det är en uppsjö av olika jordmåner och ålder på rankorna varierar mellan de olika odlingarna. Det är en sådan variation att jag inte ens vågar försöka mig på att beskriva allt. Det mesta finns dock tillgängligt på Kuhns site. De är varken ekologiskt eller biodynamiskt certifierade men de jobbar enligt principen ”sustainable”, alltså hållbart jordbruk. Insamling av regnvatten är en sak, undvikande av kemiska bekämpningsmedel är en annan.

Alla viner gjorda på druvan riesling (om jag uppfattade det korrekt) undgår malolaktisk jäsning. C:a  20 % av vinet har legat på fat men i de flesta fall är det enbart ståltank. Vad det gäller de röda i denna provning så har samtliga legat på barriquer, 228 liter.


Flight #1 – Riesling

Först ut 2015 Phlipp Kuhn Riesling Tradition som buteljerades så sent som 3 veckor innan provningen. En ren klar riesling med en medium syra och en lätt hint av mango chutney i svansen. Vardagsvitt utan krusiduller.

2015 Phlipp Kuhhn Riesling Laumersheimer Vom Kalksteinsfels är ett klart kliv upp i kvalitet och med mer syra. Krispig, bra längd, svagt vitmögelost, stenig doft (som efter ett kort sommarregn på havsklippor), gula äpplen, lim. I avslutet en trycker en svag beska igenom utan att störa.

2014 Philipp Kuhn Riesling Kallstadter Steinacker blev för mig flightens vinnare. En fin utvecklad doft med en mängd honung, gummi, papaya, gula äpplen. Bra fyllighet i kroppen och en lång eftersmak som visar på bra balans. Gott nu och säkert ett flertal år framåt.

Som avslutning på flighten fick vi ett fatprov av ovanstående vin, nu årgång 2015. En stor mängd kol, krutrökighet, bra syra. Mindre frukt än 2014 men en intressant köttighet. Känns som att det kommer bli riktigt bra om några år. Buteljering kommer ske i maj.

Flight #2 – Grosses Gewächs

2014 Philipp Kuhn Riesling Saumagen GG från Lobenberg är fruktig med inslag av vanilj, oregano, salvia och vitpeppar, en släng av gula äpplen doppade i svart te. Skön bitig syra som hänger kvar i det långa avslutet. Något udda med svag nyans av sötma nyans blandat med en ganska hård beska bak i gommen. På det hela ett riktigt bra vin som jag gärna provar igen.

Motsvarande vin fast från ett annat område, 2014 Philipp Kuhn Riesling Kirschgarten GG är ett helt annat vin. Upplevdes spetsigt, aggressivt och lite smörigt initialt som sakta övergår i päron och gummi. En del bränt socker ligger och skvalpar i bakgrunden. Doft av varm heltäckningsmatta smyger fram. Långt avslut och skön syra. Jag har personligen oerhört svårt att avgöra om jag gillar det eller inte. Var den riesling som stack ut mest.

Samma vin som ovan men årgång 2011 visade sig från sin bästa sida. Trevliga mognadstoner i doften med en del krutrök och svamp. Mycket bra balanserad mellan alla delarna, lååååångt avslut som ber om mer. Bästa rieslingen sammantaget av de 8 vi provade.

Sist ut var även det samma vin, nu årgång 2008, som var snudd på halmgul i färgen. En hel del doft av vanilj, söt gul frukt, honung och skaldjur (kräftspad). Något fadd i smaken, som gammal avslagen öl (lager). Fick förklaringen till den helt annorlunda stilen och enligt Philipp så beror det på att det är gjort i den gamla stilen vilket främst var att man skördade mycket senare än man gör idag. Det leder till en högre sockerhalt i druvan men man lät inte de sitta kvar så länge att mögelangrepp (botrytis) startade. Själv föredrar jag den modernare versionen med sin fina krispighet.

Flight #3 – Spätburgunder/Pinot Noir

2012 Philipp Kuhn Pinot Noir Réserve är en pepprig sak med en hel del syra och hetta. Saknar i mitt tycke ryggrad för att kännas balanserat. Spretigt kanske är det rätta ordet. På det en hel del fat (50% nya).

Samma gäller även för 2012 Philipp Kuhn Pinot Noir Steinbuckel GG som även den kändes lite väl tunn. Intressant doft av nagellack och skön blyertspenna i munnen tillsammans med körsbär. Även här en hel del hetta men med bättre längd än föregående. Kommer med säkerhet vinna på lagring 5-6 år.

Ett stort kliv upp blir det med 2012 Philipp Kuhn Pinot Noir Kirschgarten GG med sköna toner av natur, undervegetation, väl avvägda fat i den generösa doften. Även en stor mängd röd frukt kommer fram. Något tillknäppt i smaken men trots det ett riktigt bra vin. Bästa PN denna flight.

Sist ut var det samma som ovanstående, nu årgång 2009. Det är en stor kraftfull doft av sedvanliga röda bär. Något endimensionell. Smakmässigt känns det överextraherat med en massa fatbeska i slutet. Skulle nog nästan kalla det ett framstressat vin. Jag som tidigare fullkomlig älskat årgång 2010 behövde givetvis få klarhet i den stora variationen och på min fråga svarade Philipp att just runt 2009 ändrade de sättet att producera sina PN viner. Så 2009 är ännu gjord enligt det gamla sättet, 2010 en blandning mellan nytt och gammal och nu 2012 som mestadels är enligt det nya sättet att producera. Men som Philipp sa, det är ännu under utveckling så det finns all anledning att tro att det kommer vara en hel del årsvariationer några år till innan de hittat sin stil. Kommer bli intressant att följa de kommande åren.

Som vanligt en väldigt hög kvalitet på vinerna. Samtliga är bra men i sammanhanget så var en del inte riktigt med. Som en brottningsmatch mellan sig själv som 5 åring och 20 åring. Utgången är redan given :-). Däremot tror jag absolut på att även de enklare vinerna under ett möte med andra i samma klass då har stor chans att vara med och slåss i toppen.

Ett stort tack till Philipp Kuhn som tog sig tid att besvara mina frågor och även ett stort tack till BraVin för ännu en mycket bra arrangerad provning.