NV Palmer & Co Brut Réserve

Champagne dricks inte i kopiösa mängder på hemmafronten trots att både jag och min fru gillar bubbel. Tyvärr har det hänt att en del av de flaskor vi haft helt enkelt blivit för gamla, ramlat över kanten. Främsta anledningen till det är att våra lagringsmöjligheter är begränsade så processen/åldrandet sker snabbare än beräknat.

Nåväl, jag plockade fram en NV Palmer & Co ur källaren som jag tippar på har legat där och glömts bort de senaste 2(?) åren. Det i sig är inget problem för en champagne men som sagt, det har varit lite si och så med värme, ljus och skakningar under denna tid. Med andra ord så långt från optimalt som möjligt. Jag fick hem 2 flaskor av detta vin varav den ena drack vi direkt. Som jag minns så var det ett ungt, spralligt och enkelt vin med inte alltför stor smak.


Palmer & Co

Redan vid öppnandet framkommer en doft som påminner mer om en lagrad årgångschampagne, inte lika sprallig utan mer nedtonad. Mer bröd än jag minns tidigare flaskor. Känner en viss oro över hur smaken ska te sig. Mina farhågor försvinner snabbt. Det är en härlig levande smak av samma bröd, citrus och nöt som håller sig kvar länge och avrundas med lime. Just limesmaken som ligger kvar bak i gomen är en höjdare. Under kvällen som vi njuter av vinet håller sig bubblorna aktiva, små som bjuder på en mousse som jag inte stött på tidigare från en champagne i denna prisklass.

Det bästa jag kan komma på som sammafattning är världsklass! En snabb titt på Systembolagets site visar att det kostar 229:- och det kan inte bli mer än två tummar upp för det priset.

Så även "billiga" standardskumpor kan uppvisa oanade kvalitéer efter tag, skoj. 

2011 Delinea 300

Sokol Blosser Winery grundades 1971 av paret Bill Blosser och Susan Sokol, ett par som hade begränsade kunskaper om jordbruk men med ett litet hum om vinframställning. Första plantorna Pinot Noir sattes 1971 och 1977 blev den första årgången från Sokol Blosser. Det har under alla år varit fokus på ett hållbart jordbruk i samklang med naturen med så få utsläpp som möjligt av bl.a. fossila bränslen. Totalt har Sokol Blossom idag drygt 35 hektar och tillverkar över 10 olika viner.

Namnet 300 syftar till höjden över havet som vinrankorna växer på, 300 feet = c:a 90 meter. Skörden sker manuellt, jäsning sker i öppna kar och vinet lagras sedan på franska fat i 16 månader.

2011 Delinea 300

Det är en lagom försiktig doft som innehåller jord och örtträdgård blandat med röda bär. Smaken har spår av körsbär och lite köttiga toner. I eftersmaken kommer något som kanske kan härledas till fat, jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är.

Några större avtryck lämnar det inte och priset stämmer väl överens med vad man får.

Mer info om Sokol Blosser Winery.
Systembolaget, 6278, 99:-

2011 Kalleske Clarry's GSM

 Just idag är jag för bekväm av mig för att skriva en egen presentation av producenten så jag kör en klassisk copy-paste från deras egna presentation.

Clarry’s is produced in South Australia’s Barossa Valley, by the Kalleske family who have been farming and growing grapes since the 1800s. It is a genuine estate wine - grown, vintaged and matured on the Kalleske estate at Greenock. Clarry’s is named in honour of winemaker, Troy Kalleske’s, Grandfather, Clarence “Clarry” Kalleske, who farmed the Kalleske vineyards from the late 1920s until his retirement in the 1990s.


Clarry was the fourth generation member to tend the vines on the Kalleske family farm, established by his great grandparents who migrated from Prussia to South Australia in 1838 aboard the Prince George. Many years were spent by Clarry pruning, handpicking and nurturing the Kalleske vineyards.

Vinet är en blandning av Grenache, Shiraz och Mataro (Mourvèdre) och är "Organic/Biodynamic" certifierat. Grenachedruvorna kommer från gamla stockar (50-70 år). Efter jäsning ligger vinet på gamla hogsheadfat i upp till ett år.

2011 Kalleske Clarry's GSM

Det är en spännande doft av mörka bär, varm sommarträdgård och kryddor. I smaken finns det mycket frukt och peppar med en inte alltför påträngande strävhet. Det är mycket volym, och det hela ligger kvar ett tag, trevligt.

Jag blir positivt överraskad av detta vin, det håller ihop bra och bjuder på nya referenser både i doft och smak. Sen att flaskan är übersnygg gör inte saken sämre, tummen upp!

Vinet finns i beställningssortimentet (74259) och kostar 139:-. Det står 2010 på SB's site men det levereras 2011.
Läs mer om Kalleske på deras site: kalleske.com.

2010 Xavier Grenache Vieilles Vignes

Jag har tidigare skrivit om detta vin här och inte prisat det men efter att ha läst andras tankar kring det så kände jag att det förtjänade en andra chans. Xavier är nog mest känd för sina Châteauneuf-du-Pape men gör även i mitt tycke ett mycket bra Gigondas. En snabb titt på Systembolaget.se visar att det idag finns 4 viner från Xavier att handla, Châteauneuf-du-Pape, Gigondas (BS), Côtes du Rhône och Grenache Vielles Vignes.

En blandning av 85% grenache och 15% syrah, ganska alkoholhaltigt 14,5%. Det är inga större skillnader som jag minns det tidigare. Doft av plockgodis och drottningsylt. Smaken är något mer genomarbetad där det dyker upp lite kryddor och något som ger mig associationer till kokt wienerkorv.

Det är inget stort vin men det helt ok med tanke på priset, 85:-.

En mindre olycka, därav den något
fläckiga etiketten

2012 Terre de Mistral

Öppnar upp flaskan utan att ha några större kvalitetskrav, ska använda det mesta i en rödvinssås. Det är en blandning av 50% grenache, 26% syrah, 20% carignan och 4% mourvèdre och kostar 69:- på Systembolaget.

Tar givetvis ett smakprov på innehållet och det är ungefär vad man kan förvänta sig i denna prisklass. Det är intetsägande, ofärdigt och smått surt. Osammanhängande och spretigt. Frukten finns där och en flyktig smak av mörka bär. Nej, detta är inget för mig. Ställer in det som finns kvar (c:a en fjärdedel) i kylskåpet och glömmer bort den.

Dag 3.
Jag såg flaskan i kylen och tänkte att det blir vasken, reducera och frysa in eller dricka. Beroende på hur det ter sig. Häller upp en skvätt och låter det stå i rumstemperatur ett tag. Wow, vilken skillnad mot tidigare. Nu doftar det röda mogna bär och smaken har rundats av, lakrits, de röda bären igen, sommar. Om jag skulle ge mig på en gissning så är det syrah som mest har "mognat" dessa dagar.

Ja hur ska man ställa sig till detta? Ej prisvärt dag 1, klart prisvärt dag 3. Visst det är ungt men det är heller inget lagringsvin. Kanske ett år i garderoben kan göra underverk, för den som orkar vänta.

Anlach provning #16

Nej, jag är inte någon stor konsument av whisky.
Nej, jag dricker i stort sett aldrig whisky hemma.

Varför är jag då med i en whiskyklubb?

Enklaste svaret är nog att jag blev "lurad" av min gamle vän herr W att vara med på en provning i Anlachs begynnelse (tror det var andra provningen 2008). Då hade jag som mest druckit en whiskypinne i samband med middagar (avec) och då givetvis inte haft en aning om vad det var jag hade i glaset. Även om jag ännu efter alla dessa år inte blivit "omvänd" till att dricka whisky så är det ett nöje att tre gånger per år träffa 16-20 whiskynördar och lära sig mer.

Kvällens laguppställning från Speyside

Kvällens tema var Speyside och det var en mellanblind provning. Det var guru herr H som kommit på detta sätt att testa och gissa. Provningen var uppdelad i områden där vi inför varje glas fick 5-6 destillerier att välja mellan och utifrån dessa bestämma vilket som var det rätta. Jag hade tur och fick 2 rätt, och då menar jag tur. Vi får som vanligt mängder av information av guru herr H bl.a. rörande både historia och produktionen för de olika destillerierna samt om regionen och dess oklara gränser.

Region Elgin
BenRiach Liquid Sun 15 46%
Rätt destilleri!
Ingen höjdare, tråkig finish.
65 poäng / snittpoäng 72 (60-84)

Region Dufftown
Mortlach Men o’Quaich Collection 1993/2011 Duncan Taylor 51,2%
Rätt igen!
Min favorit denna kväll, grym doft. Har lagt en beställning, inget man skäms över att bjuda på.
92 poäng / snittpoäng 86 (79-92)

Region Speyside? (klassas som speysidewhisky av en del och som highlands av andra men ligger väldigt nära gränsen)
GlenDronach 15 Revival
Jag gissade på en Glen Garioch.
En av de sämre enligt mig (sherry), inte lika låga poäng hos resterande deltagare.
57 poäng / snittpoäng 77 (57-92, spridda skurar med andra ord)

Region Rothes
Glen Spey 21 1989/2010 50,4%
Jag gissade på en Glen Grant.
Ännu en som inte passar mig, för spritig i finish. Mycket bra doft dock.
57 poäng / snittpoäng 78 (57-92, spridda skurar igen)

Region Aberlour
Glenallachie 1973/2011 44%
Jag gissade på en Benrinnes.
Bra doft, bra smak (jordig, rök) men usel finish även på denna.
60 poäng / snittpoäng 75 (60-85)

Region Keith
Auchroisk 20 Natural Cask Strength 58,1%
Tror inte jag gissade ens, gav upp.
Ingen höjdardoft men smaken och finishen är i toppklass. Kvällens tvåa.
74 poäng / snittpoäng 84 (68-97)

De rätta svaren

Blandat en onsdagskväll

Började eftermiddagen med ett snabbt stopp på Melanders fisk i Söderhallarna där jag tog mig ett glas 2011 Gérard Bertrand Réserve Spéciale Pinot Noir. Ett inte alltför upphetsande vin med lätta kryddtoner och bär. Lätt i alla dess former.

Första depåstoppet

Sedan en kortare promenad till Magnolia där kvällens champagneprovning skulle äga rum. För att fylla på energi så åt jag veckans soppa gjord på kirskål med handpillade räkor. Helt underbar! Det är tredje gången jag provar soppan på Magnolia och jag har varje gång blivit lika positivt överraskad. Priset runt 100:- gör det mer än prisvärt.

Blindprovning av 4 mousserande varav 3 champagner och en mousserande från annat område, även denna gång arrangerat av Vinbonden Jerker. Målet var att plocka ut vilken som var den fula ankungen och vad det var för mousserande, vilken som var årgångsskumpa och även vilket år. Inte helt lätt för en novis som mig inom mousserande.

Samlad trupp

Först ut bjuds vi på NV Laurent Perrier Cuvée Rosé. Laxrosa i färgen, fina bubblor och mycket bra mousse. Doft och smak av jordgubbar, körsbär och den typiska jästen, den senare mycket diskret. Förhållandevis lång eftersmak. Blir ganska platt i doft och smak på ett tidigt stadium.

Sedan över till det roliga.
NV Le Castellane
Denna satte jag som champagne, även att det var en NV. Standard skumpa med lite brödig doft, citrusfrukter i smaken, väldigt diskret i alla aspekter, inget som sticker ut. Bra dricka för pengarna.

2004 G. H. Mumm Brut Millésimé
Visst var det en vintage skumpa, så långt rätt. Sedan hamnade jag helt fel med årgången, var inne på 2008. Mycket mer brödighet än de andra vinerna. Lite nötig i doften och i smaken påminns jag om rostbröd. Mycket trevlig som jag tror passar bättre till mat än att förtäras ensamt.

2004 Mumm, den 54:e årgången.

NV Mauro Prosecco
Inga problem här heller. Att det inte var en champagne var hyffsat enkelt att bestämma sig för, däremot fick jag inte till det med att det var en prosecco. Läskedrycksbubbligt med en helt ok mousse, mer frukt än jäst i doft och smak, lite bitter i eftersmak.

NV Perrier-Jouët Grand Brut

Jupp, även här gick det smärtfritt att bestämma sig att det var en champagne. Ännu en "klassisk" standard skumpa med jäst/bröd, citrus. Ganska lätt i kroppen men trots det mer tyngd än den tidigare Castellane. Fin mousse. Min favorit denna provning, dock tveksam till prissättningen, känns i högsta laget.

 

Slut på provningen och även alla flaskor så det var dags för att fylla på med mer energi. Som avslutning på Magnolia blev det några pinchos tillsammans med ett glas 2011 Kung Fu Girl Riesling från Washington State, USA. Ungdomligt, fruktigt och ett snäpp för sött för min smak.

Tack till Per och de andra på Magnolia för underbar service.

Efter ännu en kortare promenad avslutas kvällen på Eriks Vinbar med ett glas spanskt syrah, 2006 Bodegas Pago de Vallegarcía Syrah. Totalt 8 månader på franska fat och sedan ytterligare 12 månader på flaska. Mörkt rött i färgen, klart, härligt djup. Doften förändras under den timmen jag dricker det, från intensiv fruktig till återhållsamma choklad och vanilj toner. Smaken har mycket kryddor, peppar och väl integrerade tanniner. Ett mycket bra vin som för mig visar på möjligheterna med syrah. En perfekt avslutning på en härlig försommarkväll.

2010 Domaine de la Curnière Vacqueyras

I ett förhållandevis litet område i södra Rhône trängs flera olika appellationer. Denna närhet och den stora likheten med de närliggande appellationerna gör att det många gånger är svårt att säga exakt vilket sorts vin/område man befinner sig i. Så även denna gång, jag hade definitivt inte satt denna i ett blindtest.

Vacqueyras blev 1990 en egen appellation och är en av de yngsta appellationerna i Rhônedalen. I området finns liknande jordmån som i Châteauneuf-du-Pape, en stenrik och mager jordmån med de karakteristiska runda stora kiselstenarna och kalksten. Produktionen ligger på c:a 40000 hektoliter per år. Merparten, 95%, är rött vin och resten är rosé och vitt. Dryga 1000 hektar vinmark är uppodlat i området. Producenten Vingerons de Caractere grundades 1957 och är ett kooperativ med 80 medlemmar. Man producerar viner från de flesta appellationer i regionen så som Vacqueyras, Gigondas, Châteauneuf-du-Pape och Côtes du Rhône.

Sådär, nog med fakta, över till det som är det viktigaste. Är det gott? Jo då, det är inga större fel på det här. Luktorganen öppnar med kryddor (lite peppar) och röda bär. Smaklökarna fyller på med mer peppar, örtgård, röda bär och lagerblad (köttgryta känsla). Som en avslutning ligger en svag men trevlig eldighet kvar.

Det här vinet med just en köttgryta i höst är något jag kommer satsa på, lägger undan ett par flaskor. Gott nu, säkert ännu godare om ett par år.

2010 Domaine de la Curnière
Vacqueyras

119:- på Systembolaget får anses som klart prisvärt.

2012 Anselmo Mendes Alvarinho Contacto

 

Portugal är ännu en vit fläck på min vinkarta, förutom någon enstaka port genom åren. Det är så outforskat att i jämförelse så har jag bättre koll på vad Kroatien har att erbjuda än detta klassiska vinland. Kan givetvis på stor del bero på det faktum att Portugal och vin inte hade det bästa ryktet i min bekantskapskrets.

Varför prövar jag då lyckan med en portugis, ett vitt vin tillråga på allt? Den enkla förklaringen är att jag fick tips om att prova druvan Alvarinho. Jag har alltid haft svårt för vitt, främst för att det i mitt tycke saknas den fyllighet som man finner i rött. Nu var tipset sådant att Alvarinho troligtvis skulle kunna tillgodose just den biten.

Det är en trevlig doft som möter en, med mycket frukt och inslag av citrus. Påminner om en mix av päron, äpplen och persika toppat med lite citronmeliss. Smakmässigt är det mycket friskt, ungt, med samma päron nu i sällskap av aprikos och en behaglig svag syra. Det är ganska mycket av allt smakmässigt och om man inte håller det kallt slår det lätt över. Saknas lite bett för att riktigt nå topphöjderna men överlag ett mycket bra vin.

2012 Alvarinho Contacto

 

Finns på Systembolaget, 6707, 119:-
Mer information om Anselmo Mendes finns hos portugisiskaviner.se