Dagens minivertikal av Villa di Capezzana |
Först ut tre glas med de olika årgångarna upphällda, provning utan mat.
2012 Villa di Capezzana
Purungt rakt igenom, både doft, smak och färgmässigt. Rött med lila inslag. En hel del körsbär och parfym i doften som är återhållsam. Kanske en lätt släng av sylt, har svårt att avgöra, eventuellt en jordgubbe eller två. Syrlig ganska tanninrik i gommen. Smaken präglas av en hel del plommon, grafit, cederträ och mentol. Avslutet är något tvärt och en släng av alkoholhetta hänger kvar. Bra nu men mycket bättre om ett 3-5 år.
2010 Villa di Capezzana
Senast jag drack denna årgång noterade jag att den var mindre fruktig än tidigare årgångar, mer syrlig. Så är fallet även nu. Hög syra och bitiga tanniner. Skillnaden från årgång 2012 är att doften är mer öppen, det finns en del kaffe, viol, plommon, med en släng av grönt. Smaken domineras av mogna plommon, nougat, blåbär, mogna körsbär, jordkällare och pepprighet. Avslutet är långt med en värmande eftersmak. Denna årgång är uppe i hela 15% alkohol. Jag har en känsla av att denna årgång kommer på sin topp ganska snart, inom ett par tre år.
2008 Villa di Capezzana
Mörkt röd i färgen. Initialt blygast i doften av samtliga som med tid i luften bjuder på härliga mognadstoner. Stora mängder röda bär, svamp, undervegetation men inte så att den ungdomliga frukten har försvunnit. För mig så har cabernet sauvignon tagit över mycket, cabbig helt enkelt, lite fat. Tanninerna är snyggt integrerade och väl avvägd. Helt enkelt i en underbar drickfas just nu.
Hur funkar vinera till mat då? Så mycket bättre för att sno TV4's programnamn. Vi började med risotto på rödvin (Capezzana) med getost. Här funkade 2010 allra bäst tyckte alla kring bordet. Till kycklinggrytan var det jämnt skägg rakt över. Sista rätten blev en s.k. beer can burger (fyllda hamburgare) med en pinsamt stor mängd cheddar och en del kryddor. Oavgjort mellan 2010 och 2008 till den rätten.
Som avslutning till en ugnsbakad äppelkaka med knäckigt skal plockade jag fram 2007 Capezzana Vin Santo di Carmignano Riserva (90% trebbiano, 10% san colombano (verdea)) som gjorde mig snudd på tårögd. Så bra var det, så perfekt passade det. Sirapsbrun färg. Det är fullt av kola, sirap, blomster, honung. Så njutbar. Det var ett tag sedan jag senast drack 2007 och den mest märkbara skillnaden mot tidigare är att syran fallit ifrån något. Gott vilket som, kommer ladda upp med fler flaskor.
Sammanfattningsvis kan jag notera att årgång 2012 är det yngsta vinet jag provat av Villa di Capezzana, främst vad det gäller doften och smaken. Många av tidigare årgångar har redan från start haft mer fruktighet och jordnära dofter och smaker men varken 2011 (se tidigare inlägg) eller 2012 har det. Istället känns vinerna mer strama och syrliga. Om det har med årgångarna att göra eller om Capezzana har ändrat något i sin produktion kan jag inte säga men visst finns det skillnader. Vilket som, med mat till passar de utmärkt även som unga. För min del kommer jag lägga undan ett gäng flaskor för att se hur de utvecklas.
Just nu finns det följande årgångar att beställa på Systembolaget:
2009 Villa di Capezzana
2012 Villa di Capezzana
2008 Capezzana Vin Santo di Carmignano Riserva